Förord
Listuddens koloniträdgårdsförening som år 1975 firar 30-årsjubileum har här sammanställt en liten historik över föreningens verksamhet. Vi har hämtat uppgifterna från styrelse- och årsmötesprotokoll, från verksamhetsberättelser och från våra ännu verksamma pionjärer.

I dagens förändringar samhälle är 30 år en relativt lång tid för en sammanslutning av detta slag. Vi har dock koloniträdgårdar inom Stockholms kommun som i år fyller 70 (Söderbrunn). Vi kan se tillbaka på stora förändringar som skett på vårt område under dessa år.

1943-44 började anläggningsarbeten på åkrarna som inköpts av Stockholm stad. Vi fick tillstånd att uppföra relativt stora och fina stugor enligt dåtida förhållanden. Somliga kom körande på trailer med sina gamla stugor från avflyttningsorterna närmare staden.

Vattenledning var dragen till tomtgränsen, vägar var hjälpligt anlagda och dränering utförd – om än primitivt. De flesta stugorna försågs med järnspis och belysningen var fotogen. Idag har nästan alla stugorna elektriskt till såväl spis, värme som belysning. Många har vatten till stugan och även telefon. Toalettfrågan har diskuterats på senare år. Ännu i dag är våra torrtoaletter så väl underhållna och hygieniskt skötta att styrelsen inte ansett en kollektiv ändring till modernare toalettsystem ekonomiskt försvarbar.

Många stugor har under åren byggts om och förbättrats. Utöver de 26 kvm som är föreskrivna har hos många pergolan inretts och fina uteplatser arrangerats. Träd och buskar har växt upp och ger rikligt med frukt och bär. Blommor och grönsaker växer bra i den leriga jorden som genom kolonisternas årliga tillförsel av torrmull och gödsel blivit både lucker och bördig.

Vi riktar en tacksamhetens tanke till våra pionjärer och uppmanar våra nuvarande medlemmar att helhjärtat stödja vår förening i dess strävan att föra arvet vidare.

Vi önskar föreningen och dess medlemmar en lyckosam framtid.

Listudden januari 1975
Styrelsen

Minnesanteckningar från föreningens 30-åriga verksamhet

Listuddens koloniträdgårdsförening bildades 4 juli 1944 och anslöt sig redan från starten till Stockholms koloniträdgårdsförening och inträdde i riksförbundet på årsmötet den 24 mars 1946.
Föreningens första styrelse bestod av Ordförande Birger Undin, Sekreterare J.A.G. Fohlström samt Kassör Erik Gustavsson.

Stadgar för Listuddens koloniträdgårdsförening upa antogs vid två ordinarie föreningssammanträden den 4 juli och den 30 juli 1944.

I § 2 stod: föreningens ändamål är att av Stockholm Stads fastighetsnämnd arrendera viss del av egendomen Skarpnäck inom Enskede församling (numera Skarpnäck) och att efter uppdelning av det upplåtna området i lotter upplåta dessa till sina medlemmar för att av dem brukas som koloniträdgårdar samt att till gagn för sina medlemmar och det allmänna upprätthålla god ordning och grannsämja på kolonitrådgårdsområdet och i övrigt iakttaga och bevaka sina medlemmars gemensamma intressen med avseende på kolonitrådgårdsrörelsen.

I § 3 stod: Till medlem kan antas person, som är välkänd och ordentlig och som innehar fast bostad i Stockholm med omnejd.

I § 4 stod: Den som vunnit inträde i föreningen är skyldig genast erlägga 1 st insats med 5 kr och erhåller därvid föreningsbok.

I § 12 stod: Styrelsen, såväl som medlemmar åligger att tillse att god ordning råder inom området samt att stadgar, arrendeavtal och övriga av föreningen fattade beslut noga efterlevs.

I § 23 står bl a i övrigt gäller till efterrättelse lagen om ekonomiska föreningar av den 22 juni 1911.

Inträdesavgiften i föreningen sattes till 5 kr och arrendeavgiften till Stockholm Stad var 15 öre per kvm och år. Anbud hade infordrats från brädgårdar i omgivningen om kollektiv leverans av stugor enligt en standardritning som fastställts. Bl a var bestämt att innan stugorna målades måste färgprov uppvisas och godkännas av fastighetskontoret.

Många av Listuddens stugor kom transporterade på trailer från avflyttningkolonierna närmare staden där husbebyggelsen trängde bort dem. Vid årsmötet 1946 beslöts att affär skulle öppnas på Listudden, ägaren fick kontrakt på tio år. På samma årsmöte hyllades borgmästare Lindhagens minne med en tyst minut. Hans syster Anna var en av pionjärerna för koloniträdgårdsrörelsen i Sverige.

Listuddsfältet i början av 40-talet
Listuddsfältet år 1943: totalt 112 919 kvm. På detta gärde anlades år 1944 226 lotter mellan 300 och 400 kvm. På lilla gärdet ovanför anlades 15 lotter. Dränering, dragning av vattenledning och anläggning av vägar hade utförts av Stockholm stads parkförvaltning. På senare år har styrelsen upptäckt att de dräneringskartor som ritats över områdets rensbrunnar och täckdiken stämmer dåligt överens med verkliga förhållanden. Detta är en av anledningarna till att rötterna från planterade buskar växt ner och förorsakat stopp i dräneringarna.

År 1947 anlades 59 lotter på sydöstra gärdet, området har därefter ofta av kolonisterna blivit kallat ”Öfre Östermalm”.

De som blev lyckliga ägare till en kolonilott med stuga på Listudden var till största delen de kolonister som tidigare blivit uppsagda från områdena Björken och Skjutbanan i Björkhagen, från Valla gärde och Skanskvarn i Årsta.

Stora delar av Valla gärde står fortfarande obebyggt och kunde enligt kolonisternas uppfattning ännu i dag fått användas till koloniområde och genom arrendeintäkterna givit någon avkastning till kommunen och rekreation för många inte att förglömma.

Den bördiga jord som där finns skulle vara lämplig som planteringsland åtminstone tills kommunen bestämmer sig för hur gärdet skall användas.

Arrendeavgiften per kvm blev av staden fastställd till 15 öre.

Vattenavgiften skulle betalas efter uppsatta mätare kollektivt. Ett grundbelopp på 1500 kr måste först deponeras (Detta återbetalades dock 1972 till föreningen.) De dåligt anlagda vägarna och området i övrigt skulle underhållas av kolonisterna.

Förening med interrimsstyrelse bildades 4 juli 1944.

Den första arrendeperioden räknades från 21 mars 1945 på stora området och från den 21 januari 1947 på lilla området och 25 år framåt.

Som vi alla känner till har vi från den 22 september 1970 kontrakt på 25 år. Arrendeavgiften är nu 56 öre per kvm, detta för att täcka räntor och omkostnader för kommunens utlägg enligt nya sättet att tänka. ”Prestationsbudget” kallas det med ett nytt ord.

På årsmötet 1947 beslöts bl a att bygga dansbana. Gungor och sandlådor för barn skulle anskaffas. Bernhard Lindberg valdes som vårt första ombud till förbundskongress, den skulle hållas i Malmö. Ombudet fick fri resa och traktamente med 25 kr per dag.

Redan detta år började skriverierna till bussbolaget för att få hållplats i närheten.

För att stärka den fysiska spänsten och som fritidssysselsättningar när stugan var färdig och jorden uppodlad samlades kolonisterna på ängen där idrottsplatsen nu är belägen. Främst var det väl bollspel, varpa och friidrott som utövades. Under efterföljande år har många frivilliga arbetstimmar nedlagts för att få fotbollsplan i användbart skick.

År 1949 avslog årsmötet ett förslag om att bilda en idrottsförening. Några år senare bildades dock Listuddens idrottsklubb. På årsmötet 1956 beslöts dock att medlemskap i idrottsföreningen skulle vara frivilligt. Nu får idrottsföreningen 600 kr per år i anslag av oss.

Vårt föreningshus byggdes av frivilliga krafter år 1954. Redan 1958 tyckte vi det var för litet för oss. Genom dåvarande kassören Helge Fredrikssons förbindelser lyckades vi få ett hus som passade att sätta i vinkel mot det gamla föreningshuset. Även det arbetet utfördes av frivilliga händer.

Vårt föreningshus har nu åter blivit för litet. Undersökning pågår för att utröna om vi kan bygga utan för stora kostnader. Lokalen börjar mer och mer utnyttjas för medlemmarnas egna fester. Får vi större utrymme kan vi anordna gemensamma innefester när som helst under året.

Föreningsarbetet kräver mycket fritid, svårigheten att få medlemmarna intresserade att delta är väl likadant i alla föreningar.

Vår förste ordförande Birger Undin överlämnade klubban till Axel Karlsson år 1949. Ny ordförande år 1953 blev så Karl Björkelius. Redan år 1954 övertog Karl Zetterberg ordförandeklubban. År 1958 invaldes John Eriksson som ordförande. Vår nuvarande ordförande Bror Selin har fungerat till belåtenhet sedan år 1969.

Nämnas bör att 1948 höjdes arrendeavgiften med 1 öre per kvm och med ytterligare 2 öre per kvm år 1950. 1955 var det åter dags att höja arrendet med 1 öre och år 1956 med 1 öre igen, då var vi uppe i 20 öre per kvm. Detta år höjdes medlemsavgiften för att sedan åter sänkas år 1957, men år 1958 måste den ändå höjas till 10 kr och 1961 till 20 kr, vilket sedan kunde hållas oförändrat tills nya 25-årskontraktet upprättades 1970.

När tillstånd om förlängt avtal började ta form tog styrelsen år 1968 upp frågan om elektrifiering av Listudden. Frågeformulär utsändes till medlemmarna, för att få ett förmånligt avtal var det nödvändigt att minst 75% svarade ja, på elektrifieringen. Redan vid första rundfrågningen var antalet jasvar 202 st. Styrelsen beslöt då att göra förhandsförfrågningar till Stockholms elverk och till entreprenörerna.

Redan år 1969 elektrifierades större delen av Listuddens genom Westins elbyrå i Älvsjö. I samband därmed indrogs även kabel för telefonanslutning. Ett år senare elektrifierades även våra gemensamma toaletter.

Sophämtningen är en fråga som diskuterats på varje årsmöte. Det måste konstateras att medlemmarnas vilja och/eller förmåga att bemästra avfallsproblemen kunde vara bättre. Föreningens avgifter för sophämtning stiger för varje år. Visserligen ökar emballaget om våra varor årligen, men möjligheten att stuva ihop soporna måste tillvaratas. Gräs och grönsaksavfall skall komposteras på egna tomten. Möjligheten att förbränna sopor på måndagskvällarna har nedbringat sophämtningskostnaderna. På begäran av renhållningsentreprenören måste ny typ av soptunnor anskaffas, detta skedde 1974.

Biltrafiken på vägarna inom Listudden har varit föremål för livliga diskussioner, årsmötet 1949 beslutade att bilparkering på vägarna inom området icke fick förekomma. På sommarmötet år 1951 diskuterades livligt att förbjuda cykelåkning inom Koloniområdet, mötet avslog dock motionärernas framställning. Biltrafik på vägarna inom kolonin har ej helt kunnat förbjudas. På senare år har dock så många parkeringsplatser iordningställts att ingen behöver parkera sin bil på vägarna inom området.

På styrelsen ankommer att se till att brandkår och ambulans har fri framfart till samtliga stugor. Från och med 1970 är parkeringsavgiften kronor 25 beslutad.

Vår diverseaffär som brann år 1973 hart ej gått att få återuppbyggd, till allas vår sorg, och en bekvämlighet som försvann i och med det. Svårast är det för många äldre och utan bil. Vi har inte lyckats få någon affärsman intresserad eftersom snabbköpsbutik uppförts i vår närhet. Affärstomten har istället omplanterats till parkeringsplats.

Frågan om vilka husdjur som fritt får hållas inom koloniområdet har varit föremål för livliga diskussioner på årsmöten. Hund och katt är ej förbjudet att ha, men hänsyn till grannarna skall tas. Djuren bör hållas inom egen tomt eller annars ledas i band. Vid årsmötet 1953 beslöts att kattor ej fick finnas inom området för att ett år senare åter tillåtas. --- Hur var det Hamlet sa – ”Att vara eller icke vara det är frågan.”

Listudden firade 20-års jubileum år 1965 på festplatsen, varje deltagare hade i förväg inbetalt 3 kr. År 1970 firades föreningens 25-års jubileum på gräsmattan vid föreningshuset. Redan då visste vi att nytt kontrakt var ett faktum. Den 15 september 1970 undertecknades det nya 25-års kontraktet mellan Stockholms Stad och de sex söderföreningarna. Arrendevillkoren var förstås förändrade 56 öre per kvm för all kolonimark, men det var slut på ovissheten om framtiden för våra kolonier.

Framdragningen av kraftledning vid Tyresövägen slutfördes år 1969. Styrelsen lyckades avvärja förslagen att dra ledningen på olika sätt över vårt område. År 1973-74 var det åter aktuellt med kraftledningsdragning. Efter långa och många diskussioner fick denna fråga ännu en gång lycklig lösning. Föreningen fick som alla vet 32 200 kr att fördela mellan de närmaste berörda stugorna för åverkan och olägenhet i framtiden.

Det personliga umgänget och samarbetet mellan medlemmarna har alltid varit av värde. Som ett led i strävan att bjuda förströelser och lära känna varandra har varje år anordnats sammankomster, midsommar och höstfester, gökottor, bingospel och idrottstävlingar av olika slag.

Idrottsföreningen har verksamt bidragit vid midsommarfesterna och genom att anordna fotbolls- handbolls- och varpatävlingar. Friidrottstävlingar, tennis, badminton och Listuddsloppet har under åren samlat många deltagare, såväl unga som gamla. Under första åren anordnades även simtävlingar för Listuddsborna i Flatenbadet.

Motionsgymnastik för alla åldrar och kategorierna har åter tagits upp på programmet. Marianne Jonsson har varit omtyckt ledare. De årliga festerna arrangerades under flera år av styrelsen tillsammans med idrottsklubben och den då livaktiga damklubben. Sedan år 1968 har festerna arrangerats av styrelsen tillsammans med de medlemmar som har den slutsiffra i lottnumret som året har (År 1975 de som har slutsiffra 5).

Listuddens damklubb bildades år 1956 och var under flera år mycket livaktig, den skänkte bl a en del inventarier till vårt föreningshus och vid flera tillfällen penningsummor. Damklubben förklarades vilande och tillgångarna överlämnades till koloniträdgårdsföreningen år 1969. Önskvärt vore att någon form av dam – supportklubb kunde åter uppstå.

Samarbetet och umgänget med grannföreningarna har alltid varit det bästa. De sex söderföreningarna Skarpnäck, Skrubba, Orhem, Odlaren, Eken och Listudden med tillsammans omkring 1400 medlemmar  har årligen sina 6-klubbsmöten, där frågor av gemensam art diskuteras, ex tidpunkt för höstfester, avloppsdiket och representation i Skarpnäcks kulturkommitté.

Listuddens koloniträdgårdsförening har i många år varit väl representerad i Stockholmskretsen och i Koloniträdgårdsförbundet. Alla är vi väl ense om att vår samlade gemensamma styrka genom medlemskap i krets och riksförbund har varit oss till stor hjälp i vår strävan att bevara och utöka denna form av fritidssysselsättning som friluftslivet och arbetet i våra koloniträdgårdar erbjuder.

Diplom och förtjänsttecken har utdelats till medlemmar som under åren förtjänstfullt deltagit i föreningsarbetet. Styrelsen är dock medveten om att många medlemmar utfört ett förtjänstfullt arbete och ändå ej blivit ihågkomna, Styrelsen är tacksam för uppgift på sådana medlemmar som borde uppvaktas framdeles.

Mycket återstår ännu för att göra vårt kära Listudden så trivsamt som vi vill ha det. Styrelsen hoppas på att vi alla med gemensamma krafter skall arbeta vidare. Det är för oss kolonister glädjande att konstatera att myndigheterna börjar uppfatta den stora betydelse som vår verksamhet har för oss jäktade storstadsmänniskor och för äldre personers meningsfulla sysselsättning, för pensionärer lika med hela sommaren.

Det är tillfredsställande att konstatera att den osäkerhetskänsla som vi haft, att få stanna kvar, inte längre finns. Våra förlängda kontraktstider med säkrare upplåtelsevillkor och för en del kolonier till och med inlemmande i stadsplanen har ökat trygghetskänslan och lusten att ”bygga vidare”.
Vi hoppas på framtiden och fortsätter med tillförsikt mot nästa jubileum.

Till sist: ett hjärtligt tack
- Till Stockholms kommun och fastighetskontorets tjänstemän för gott samarbete som vi hoppas skall bli lika bra i fortsättningen.
- Till Krets och förbund för goda kontakter och ett värdefullt arbete till gagn för vår rörelse.
- Till våra gamla styrelsefunktionärer i föreningen, damklubben och idrottsförening, för deras pionjärarbete.
- Till våra funktionärer, våra gymnastik- och idrottsledare för ett uppoffrande arbete för att samla och underhålla våra medlemmar inom Listudden.
- Till styrelse och funktionärer inom 6-gruppen för ett gott samarbete och grannsämja.
- Till samtliga medlemmar inom Listudden för kämpatag och slit under de gångna 30 åren utan några stridigheter och med förståelse för styrelsernas fel och brister.

Till Startsidan