Förord
Listuddens koloniträdgårdsområde har fått sitt namn efter Listuddens gård, belägen i norra änden av Flaten. Åtminstone sedan början av 1700-talet har listudden och den intill belägna Ekudden varit bebodda och brukade. Ekuddens huvudbyggnad brändes ned av tillfälliga nattgäster i början av 50-talet.

Listuddens ägor förvärvades av Stockholm stad och kom väl till pass när staden skulle flytta bort kolonierna Björken, Skjutbanan och Kärrtorp för stadsbebyggelse i Björkhagen och Kärrtorp.

Valla gärde i Årsta skulle också saneras så många av våra stugor kommer därifrån. Delar av Valla gärde där kolonierna var belägna står än idag outnyttjad. Om stadsplanerarna varit förutseende under dessa 40 år kunde många kolonister fått utnyttja marken.

De flyttade stugorna var inte större än omkring 19 m2, men många byggde nya stugor, något större som sedan utökats med veranda och pergola.

Uppvärmningen var fotogen eller gasol ända till år 1969 då både el och telefon drogs in på området, efter omröstning bland medlemmarna.

Genom extra uttaxering bland medlemmarna har under 1983 området utrustats med vattentoaletter med tanksystem.

Våra pionjärer som byggt upp Listudden bör ägnas en tacksamhetens tanke.

Tillsammans skall vi stödja vår förening i dess strävan att bevara och förbättra vår sommaroas.

Styrelsen önskar föreningen och dess medlemmar en lyckosam framtid.
Listudden 1985
Styrelsen

Protokolls- och minnesanteckningar 1945 – 1985
Listuddens koloniträdgårdsförening, ekonomisk förening UPA bildades 4 juli 1944 och anslöt sig samma år till Stockholms koloniträdgårdsförening.

På årsmötet den 24 mars 1946 beslöts om inträde i riksförbundet Sveriges Koloniträdgårdsförbund.

Föreningen omfattade då 242 stugor. Den första styrelsen var: ordförande Birger Undin, lott 240 – sekreterare J Fohlström, lott 108 – kassör E Gustavsson lott 213. B Undin bor fortfarande kvar och brukar sin lott med hjälp av dottern.

I stadgarna paragraf 2 stod: ”Föreningens ändamål är att av Stockholm stads fastighetsnämnd arrendera viss del av egendomen Skarpnäck inom Enskede församling (numera Skarpnäck) och att efter uppdelning av det upplåtna området i lotter, upplåta dessa till sina medlemmar för att av dem brukas som koloniträdgårdar. Samt att till gagn för sina medlemmar och det allmänna upprätthålla god ordning och grannsämja på koloniträdgårdsområdet och i övrigt iaktta och bevaka sina medlemmars gemensamma intressen med avseende på koloniträdgårdsrörelsen.”

I paragraf 3 stod: ”Till medlem kan antas person, som är välkänd och ordentlig och som inne-har fast bostad i Stockholm med omnejd.

Av paragraf 4 framgick att: ”Den som vunnit inträde i föreningen är skyldig att genast erlägga 1 st insats med 5 kr och erhåller därvid föreningsbok.”

I paragraf 12 stadgades att ”Styrelsen, såväl som medlemmar åligger att tillse att god ordning råder inom området samt att stadgar, arrendeavtal och övriga av föreningen fattade beslut noga efterlevs.”

Arrendeavgiften till Stockholm stad var 15 öre per m2 och år. För den som byggde nytt hade anbud infordrats från brädgårdar om kollektiv leverans av stugor enligt en standardritning som framtagits av Stockholm stad.

På årsmötet 1946 beslöts, att affär skulle öppnas på Listudden. Lotterna 95 och 96 reserverades. Ägaren fick kontrakt på 10 år. Affären var en omtyckt samlingsplats där många tillbringade lördagsförmiddagen på ljugarbänken med en öl i handen. Affären brann på vintern 1973 – förmodligen anlagd – och har därefter ej blivit återuppbyggd. Affärstomten är numera parkeringsplats.

Årsmötet 1947 beslöt att sandlåda, dansbana och gungor skulle byggas. Styrelsen uppvaktade bussbolaget för att få hållplats i närheten.

Då stugorna var på plats och marken planerad och odlad behövdes mera fritidssysselsättning. På ängen där fotbollsplan är har kolonisterna lagt ner många timmar, både med planeringsarbete och sport av olika slag.

På årsmötet 1949 föreslogs bildande av idrottsförening. Förslaget avslogs, men ett par år senare bildades en idrottsförening som varit livaktig i perioder, beroende främst på antalet aktiva som funnits. På årsmötet 1956 beslöts att alla kolonisters medlemskap i idrottsförenignen skulle vara frivilligt. Några år senare beslöts att alla kolonister på Listudden är kollektivt medlemmar i idrottsföreningen och medlemsavgiften betalas ut kollektivt ur koloniträdgårdsföreningens kassa, för närvarande 1000 kr per år.

År 1954 var det dags att bygga föreningshus. Även det med frivillig arbetskraft förstås.

1958 fick föreningen genom dåvarande kassören Helge Fredrikssons förbindelser, ett hus som passade att ställa i vinkel mot det befintliga föreningshuset. Tillbyggnaden inreddes som kök. Föreningshuset var ändå för litet och år 1975 fick föreningen, genom tips av Leif Widigsson lott 238, en barack som använts vid planeringen av Dalens sjukhus. Vår ordförande Bror Selin avtalade med ägaren och vi skulle få baracken gratis om den kom bort inom 14 dagar. Meddelst frivillig arbetskraft i snö och lera revs baracken och forslades till Listudden.

Under ledning av byggmästare Berggren lott 186, dåvarande kassören Hallman lott 93 som arbetsledare, tidräknande och indrivare blev föreningshuset färdigt till 30-års jubileet den 16 augusti 1975.

Varje lott skulle göra arbetsplikt 10 timmar eller betala till föreningen 100 kr. Den som arbetade mera än 10 timmar fick ersättning med 10 kr per timme.

Kontrakt och avgifter
Arrendetiden var satt till 25 år, vilket då var ovanligt. Många Stockholms kolonier hade kontraktstid på 1 till 5 år.

År 1975 skrevs nytt 25 års kontrakt med en förhöjd arrendeavgift som uträknats till 56 öre per m2. Avgiften skulle endast täcka räntor och omkostnader för kommunen.

Föreningen har utöver arrendekostnader stora utgifter för underhåll av vägar och dräningsledningar, vattenförsörjning, sophämtning och latrintömning, försäkringar och styrelsearvoden.

För att täcka dessa utgifter betalar varje kolonist en medlemsavgift som p.g.a. inflationen ständigt måste höjas.
Första året var medlemsavgiften 5 kr.
Först år 1958 höjdes avgiften till 10 kr.
1961 måste avgiften höjas till 20 kr.
1969 – 85 kr med 35 kr på våren och 50 kr på hösten.
1970 - 100 kr med 50 kr på våren och 50 kr på hösten.
1975 - 2x75 kr dvs 150 kr
1974 - 175 kr
1976 - 210 kr
o.s.v. tills vi 1984 betalar 350 kr

Arrendeavgiften var de första åren 15 öre per m2, men höjdes 1956 till 20 öre.
År 1970, i samband med att nytt 25 års kontrakt tecknades höjdes arrendeavgiften till 56 öre m2.
Genom opinionsmöten lyckades vi få ned arrendet från föreslagna 3:50 till 1:25 per m2 från januari 1982. Arrendet har sedan med inflationen höjts till för närvarande 1:65.

Toalettfrågan
Redan år 1979 fick Listudden anmärkning på att våra urinoarer vid toaletterna måste saneras. Efter långa diskussioner beslöts att genom extradebitering från medlemmarna bygga om samtliga toaletter till snålspolande vattentoaletter med tank. Avgiften för tömning av torrtoaletterna hade ökat så mycket att övergång till tanktoa var ekonomiskt försvarbart.
År 1982 byggdes tanktoa vid föreningshuset och året efter samma sak på de fem toaletterna på området.

På senare år har TV filmat på Listudden ett flertal gånger. 1975 under regi av Bengt Lagerqvist och 1978 en barnfilm samt 1980 då Babels Hus spelades in.

Vi kolonister måste ständigt vara på vår vakt så vi inte blir bortrationaliserade

År 1973 skulle kraftledningar dras över området. Till slut blev ledningen dragen i utkanten av området och 14 stugor skulle bort med anledning därav. Efter förhandlingar med kraftbolaget, med bistånd av fastighetskontoret, fick stugorna stå kvar.
När Skarpnäcksfältet skulle byggas blev vi alla oroliga. Protestmöten, främst mot bebyggelse på Norra Flatenbergen, flera sammanträden med fastighetsborgarrådet och politiker, var under flera år styrelsens fritidssysselsättning.

Vi blev även oroade då bron över Tyresövägen började byggas. Framtiden får utvisa om vi får mer nytta än olägenhet av brobygget.

På årsmötet 1979 valdes en studiekommitté. Studiekommittén har under ledning av Jardéus lott 228 gjort föreningen stora tjänster. De har ordnat kurser, loppmarknader och därigenom dragit in pengar till förbättringar inom föreningen.

Listudden, som är ganska låglänt, har under våta somrar besvärats av översvämning på lågt belägna tomter. Efter den senaste dräneringen hoppas vi slippa den olägenheten.

Nybyggare
Hösten 1982 beslöts om utbyggnad av Listudden med 14 nya stugor. Året därpå började planeringen. År 1984 var 12 stugor färdiga och besiktade.

Det har varit stimulerande att se med vilken entusiasm nybyggarna arbetat för att så snart som möjligt kunna ”flytta in”. Vi gamla kolonister minns väl att marken där de nybyggda stugorna nu står var planerad för att ge plats för stugor då kraftledningen skulle dras.

Hur är intresset för det gemensamma arbetet i föreningen?
Gäller frågan föreningsaktivitet är svaret ”ganska bra”. Omkring hälften av medlemmarna besöker våra årsmöten.

Den arbetsplikt som på senare år beslutats fungerar väl. Även om en del som måste betala kommer med invändningar. Till arbetet med fester och allmänna arrangemang kunde anslutningen vara bättre. Man bör ta i med i beräkningen att medelåldern är ganska hög. På senare år har dock en föryngring skett.

Aktiviteten på idrottsplan och lekplatser varierar, men verkar vara på uppgående.

Hjälpsamheten och grannsämjan är god. Det kan ändå vara svårt att få villiga funktionärer til olika föreningsuppdrag.

Vi på Listudden hoppas att befattningshavare i kommun och ansvariga politiker inser att grönoaserna bör finnas för den som inget annat önskar än att ha en plats att retirera till från storstadens jäkt och avgaser.

Vi kolonister fortsätter att investera arbete och kostnader i underhåll av stugor och trädgårdar i hopp om att vi skall få ha de kvar.

40-åringen …
På denna högtidsdag bör vi sända en välvillig tanke till de personer som brutit mark för koloniträdgårdsverksamheten i vårt land.

Det är också många föreningsmedlemmar som genom åren offrat tid och kraft för att som funktionärer ansvara för att allt skall fungera bra.

För att inte förbigå meriterande medlemmar nämnes här endast: Vår förste orförande Birger Undin, som ännu brukar sin lott, 87 år gammal och Bror Selin mångårig ordförande, nu hedersordförande 76 år gammal.

Har föreningen någon framtid?
Föreningen har fått nytt 25 årskontrakt påbyggt på det som skulle löpt ut 1995. Arrendesumman har vi fått löfte om att den endast skall höjas med 60% av kostnadsindexökningen.

Innerstaden tränger på och Skarpnäcksfältet är snart full utbyggt. Tunnelbana är planerad till fältet på 90-talet, under jord visserligen, så vi får hoppas att den inte sticker upp ovan jord på vår sida.

Bebyggelsen på Norra Flatenbergen hoppas vi är avslutat kapitel.

Vi får förmodligen inte ha strövområdena för oss själva, då inflyttningen på fältet är klar, i synnerhet som gångbron är ett faktum och vetter rakt in i vårt område. Bron kommer förstås också oss till gagn då vi skall shoppa på fältet eller framledes ta tunnelbanan till stan.

Förtjänttecken för intresserat och förtjänstfullt arbete
Har under de senast förflutna 10 åren utdelats till ett antal medlemmar av Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidshus.

Förtjänstnål i guld:
Birger Undin
Bror Selin
Olof Örn
Karl Johansson
Axel Ericson
Hjalmar Hallman
John Palmgren

Förtjänstnål i silver:
Hjalmar Hallman
Erik Larsson
Wilhelm Enström
Werner Bolander
Karl Sjöberg
Leif Widigsson
Sture Dellenby
John Palmgren
Karl G Lundkvist
Marianne Jonsson
Bo Örn
Eivor Jonsson
Karl Björkman
Ivar Sundstrand
Sven Lithander
Olov Frisk

Bordsstandar:
Gustav Lindgren
Märta Åstrand
Birger Undin
Sigfrid Berggren
Walentin Norbeck
Gunnar Landgren
Owe Ottoson
Anders Svantesson
Hjalmar Hallman

Dessutom utdelades vid 30-års jubileet år 1975 diplom till de som varit kolonister i 25 år och ej tidigare fått diplom (73 st).

En av pionjärerna inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen – Anna Lindhagen – uttryckte en gång som motiv för kolonitrådgårdsverksamhet:
”Ekonomisk vinst för kolonisten, Frisk luft, arbetsomväxling, nyttig och välsmakande när-ing, trädgårdsarbetets för sinnet höjande verkan och ett förenande band för familjen”

Jubileumsdikt
Mitt uppe i festens yra
låt oss skänka en tanke åt dem
som började styra
med Listudden nittonhundrafyrtiofem.
Att förut försvarat här vaktat har
visar flera gjutna monument
det var under ofredens dar
som består av trist cement.

Kriget det kalla följde i spåren
men fredligare kämpar röjde i snåren
snart var det hela helt annorlunda
man började Listudden grunda.
En del togo med sig de stugor dom förut haft
och in i miljön fingo glida
sparade ej på tid eller kraft
när de med jorden började strida.

Lyckade bra gjorde även de
som byggde från grunden
för dem har nu kommit
den härliga stunden
när de kunna se tillbaka och tänka som så
det är bra lyckligt att vi jobbade på.
För Listudden står sig i alla väder
något som oss alla i hjärtat gläder
vi hurra för dem som tog initiativet
och gett oss en chans till det härliga livet.

Nära staden med dess jäkt och gaser
behövs det sådana här oaser.
Så nära till Flaten och härlig terräng
för dem som på vintern vill ta sig en sväng
på skidor, för att till sommaren vara i trim
nu slutar jag versen, har ej fler rim.

Nittonhundrasjuttiofem vi nu har nått
det har stundat helt andra tider,
en stor förändring allt genomgått.
Vi kan när det mot våren lider
trycka på knappen för värme och ljus
att veta det stärker humöret
när vi skola ut till våra små hus
och tänk – på sommaren rinner ej smöret.

Det kom dock en dag ett otrevligt larm
från vattenfall, som sade, vi måste fram
i utkanten av er koloni
men se det tyckte inte vi.
Efter mycket prat, både hit och dit
blev det bara en liten bit
som drabbades av stolpar och stag
och så är vi framme vid ännu en lycklig dag.
Vattenfall insåg till slut
att stugor är dyra att flytta.
All oro och bråk var till ingen nytta.

Nu Listudden firar sina trettio år
vi hoppas att lugnet och friden består.
Men säg en idyll, som varar beständigt
det hela är ju egentligen eländigt
nu är det diket till Flaten som spökar
bacillerna i Flatenbadet ökar och ökar.

Hälsovårdsnämnden har en väldig makt
och de har i sitt utlåtande sagt
att vi är en fara för hela Flaten
när vi tvättar och diskar efter maten.
Snälla alla kolonister
tänk så mycket vi mister
om dom riktigt hårt slår till
det är väl ej vad vi vill.
Tänk därför efter och slå inte ut
något som hamnar i diket till slut.

Det här är ett allvarligt hot
vi har ej mycket att sätta emot.
Kan bli väldigt kostsamt för vår förening
om de skulle kräva en annan rening.
Vår förening det är ju vi: DU och JAG
som har så många härlig ListuddsDAG
Därför tar vi oss i kragen
så de ej kan nå oss med hälsovårdslagen.

Allt detta har ej utan arbete skett
utan med dispyter och möten
båd’ många och långa, med stadens styrelsemän
som helst hade sett, de kunnat kolonierna fånga.
Men våra styrelser har de ej lyckats rubba
varken Skarpnäck, Listudden, Orhem,
Odlaren, Eken eller Skrubba.

De sex har klarat alla svåra tvister
och skall ha tack från oss kolonister
för at vi får komma ut i naturen
till blommor, fåglar och de vilda djuren.
Slutar så med att innerligt önska
att kolonierna i många år skall få grönska
om versen haltar ni tänka bör
dem som skrivit ärbara amatör.

Nu tio år till ur tiden gått
vi skriver nittonhundraåttiofem
Bättre dränering har vi fått
mot fukten i våra små ”hem”.
Tanktoasystem får vi inte förglömma.
Tunnor med lock för dem som själv vill tömma.
Genom nybyggnation har vi blivit flera
men nu är det fullt, vi tar ej in någon mera.
Vi har gått över till ideell förening
ett klokt beslut, enligt mångas mening.
Varmvattenduschar blir det också efter hand
med egna insatser ror vi nog det iland.

Till Startsidan