Skarpnäcks historia

Namnet Skarpnäck kommer av Skarp som betyder hård, torr, ofruktbar jordmän. Det tidigaste belägget på namnet Skarpa är från 1432. På 1600-talet tillkom ändelsen näck, för att förgylla namnet, i samband med att Skarpa blev säteri.
 

- 900 e Kr

 Området runt Skarpnäcksfältet har varit befolkat av vikingar, vilket fornborgen och stensättningarna på höjden mot Flatensjön vittnar om.
 

1432

 Skarpa by var klosterhemman eller frälsetorp.
 

1530

 Gustav Vasa lät borgmästaren Herman Fosset köpa gården Bägersta med tillhörande torp, bl a Skarpa.
 
1600 Skarpa tillhörde storgodset Tyresö och ätten Oxenstierna. Marie Sofie de la Gardie gifte sig med rikskanslerns brorson, Gustav Gabriel Oxenstierna och gjorde Skarpa till säteri. I samband med detta ändrades namnet till Skarpnäck.
 
1671 Den äldsta kartbilden över Skarpnäcksfältet. Den visar att Skarpnäcks säteri låg på samma plats som den nuvarande Skarpnäcksgården. Skarpa byen låg på höjden ca 500 m sydväst om säteriet och bestod av Wästergården Skarpa och tre mindre torp.
 

1680

Vid reduktionen då alla förläningar återtogs av kronan bytte säteriet ägare flera gånger och ägdes bl a av släkten Tegnér.
 
1700 De fynd som Stadsmuséet gjorde vid utgrävningen sommaren 1981 är från 1700-talet. Fynden gjordes vid en torpgrund på berget i öster av Skarpnäcksfältet (där tidigare Skarpa by låg). Man fann bl a fragment av selterkrus, glaserad keramik, glas kritpipor och flinta.
 
1700 Från 1700-talet är också Lilla Sickla gård med en engelsk trädgård och ett lusthus belägen vid Sicklasjön (mellan Hammarbyhöjden och Björkhagen).
 

1716

 På en karta över Södertörn är Pungpinans krog, tidigare Skarpnekskrogen markerad. Den är numera riven och låg ovanför Lugna gatan där bensinstationen låg och numera bostäder, Från 1700-talets förra hälft är också krogens bostadshus, torpet Pungpinan som ännu finns bevarat (ca 100 m från platsen där krogen låg). Det är en timrad parstuga av nordlig typ so 1932 byggdes om och har sedan dess använts som föreningslokal.
 

1719

 På Pungpinans krog hade Rutger Fucks sitt högkvarter, då han slog tillbaka ett ryskt anfall vid Stäket.
 
1805 På Pungpinans krog förrövades ett makabert mord på krögerskan, hennes två barn och en piga. Gärningsmannen avrättades senare på Skanstulls galgbacke.
 
1809 Slut för adelskapet på säteriet. Jordbruket sköttes av torpare. Koleran grasserade på Södertörn – kolerakyrkogården vid nuvarande Gullmarsplan användes flitigt.
 
1862 Bryggerimiljonären Neumüller köte Skarpnäcks säteri med tillhörande torp. Statare drev jordbruket. Han lät 1870 uppföra den nuvarande mangårdsbyggnaden och västra flygeln. Sonen Otto Emil Neumüller förestod gården till 1925.
 
1920 Skarpnäcksfältet reserverades som flygfält, men iordningsställdes först under andra världskriget, 1940. Fältet användes dock aldrig som krigsflygfält.
 

  1922

 Stockholm stad köpte Skarpnäcksfältet.
 

1927

 Vid Lugna gatan nordväst om Skarpnäcksfältet, uppfördes de första självbyggda småhusen i kommunens regi.
 
1931 Hammarbyhöjden började byggas med funktionalismens nya idéer om en öppen stadstyp med smala hus och genomgående lägenheter. Man ville därigenom bl a hindra lungtuberkulosens framfart.
 
1936 Skarpnäcks koloniträdgårdsförening bildades på initiativ av Anna Lindhagen. Kommunen upplät mark och området på andra sidan Skarpnäcksfältet kom att bli norra Europas största koloniområde.
 
1941 Björkhagen började byggas.
 
1943 Stockholms segelflygklubb som kom att bli Sveriges största, flyttade till Skarpnäcksfältet. Segelflygskolan var kvar till 1980, då den flyttade till Långtora i Enköpings kommun. Skarpnäcksfältet har också används för bl a trafiksäkerhetsövningar och motortävlingar.
 
1949 Kärrtorp började byggas ut och fick ett riktigt stadsdelscentrum.
 

1951

 Bagarmossen började byggas, här blev det även småhus.
 
1956 Arbetet med tunnelbana till Bagarmossen startade. 17 april 1958 invigdes tunnelbanan till Hammarbyhöjden och i november 1958 nådde den Bagarmossen.
 
1957 Skarpnäck blev en självständig församling. Den hade tidigare tillhört Enskede och Brännkyrka församlingar. Skarpnäck hade då 48 000 invånare.
 

1971-73

 ca 1000 lägenheter byggdes i norra Bagarmossen.
 

1980

Generalplanen för Skarpnäcksfältet antogs och 1987 ska det stå 3000 lägenheter med ca 8000 ny Skarpnäcksbor.

 

Information Stockholm berättar från 1980-talet.
Källor: Namn och Bygd av Karl Ivar Ståhle, Från Årsta till Farsta av Olle Rydberg, Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten av Sigurd Erixon (1941), Områdesbeskrivningar för Stockholm, Skarpnäcksområdet planer och fakta, Social distrikt 7 av Utrednings- och statistikkontoret (1981), Uppgiftskännare om utgrävningar 1981, antikvarie Britta Pettersson Stadsmuséet, Karta från 1671, topografica 457-462 Riksarkivet.

 

Till Startsidan